Free yourself from the fear of failing 

I read somewhere “When you have an idea you must act on it.” and it has stayed on my mind since then. I don’t think human beings fail to follow their inspiration because of laziness, I think it’s fear. As negative and boring being lazy sounds we still admit to it all the time. We don’t admit to our fear of failing very often. And I think it should be talked about. 

The fear of failing is stronger than most fears, at least for me. It’s constantly nagging inside your head because daily you face challenges and you have to make decisions. Fear can be an in-avoidable feeling you have to carry with you every day. And it’s your job to find out if the fear is the kind that needs to be approached and nurtured or the kind that you need to stay away from. I am talking about fear of writing a book because you’re scared of it not getting published versus fear of something that is truly harmful to you.  

To fail is not to fail. To fail is to learn. We need to wrap our heads around that. It’s because of trial and error and endless hours of practicing or studying the top is at the top. Time, hard work, willingness to fail, loose and make sacrifices plus a little luck is what I think is the recipe to what we consider success. We all want that but not all of us are willing to do what it takes. I hate to break it to you but, there are no shortcuts.  

I am doing something that scares me immensely right now. Something I have never done before. And within the short period of time this project has been going on I have been wanting to quit 18465 times. And I still want to sometimes. To quit would be so much easier than to face this fear everyday. The fear of failing. But there is a fire within me that won’t let me stop, it’s burning stronger than the fear. Is that fire a sign that you are going the right way? 

I am not writing this because I have all the answers, I’m writing cause I have more questions. The more I learn the more I realize that I don’t know anything. That there are no answers, you make up your own. And it is simultaneously terrifying and deliberating. 

When fear knocks on your door, open it. Ask why it’s there instead of turning your back on it. Figure out how and why and if. Embrace the uncomfortable until it’s not uncomfortable anymore. One fear at a time. 

Jag läste någonstans “När du har en idé så måste du agera”. Och den meningen har fastnat i mitt huvud sen dess. Jag tror inte människor misslyckas med att följa sin inspiration för att de är lata, jag tror det är rädsla. Så negativt och tråkigt som att vara lat låter så är det ändå något vi erkänner hela tiden. Vi erkänner inte vår rädsla för att misslyckas speciellt ofta. Och det tror jag vi borde prata om.

Rädslan att misslyckas är starkare än andra rädslor, åtminstone för mig. Det är en konstant känsla för dagligen måste vi ta beslut och agera. Rädsla kan vara en oundviklig känsla som du bär med dig varje dag. Och det är ditt jobb att lista ut om rädslan är av den sort att du borde närma dig och omfamna den eller rädsla för att du borde hålla dig undan. Jag menar rädsla för att misslyckas jämfört med rädsla för att någonting är direkt farligt för dig. 

Att misslyckas är inte att misslyckas, att misslyckas är att lära sig. Vi måste lära oss det. Det är på grund av konstanta försök och misslyckanden och timmar av träning som gör att vissa är på toppen. Tid, hård arbete, mod att misslyckas eller förlora kombinerat med uppoffringar och lite tur är vad jag tror är receptet till framgång. Alla vill nå framgång men alla vill inte göra var som krävs. Jag hatar att säga det men, det finns inga genvägar. 

Jag håller på med ett projekt som verkligen skrämmer mig nu. Någonting som jag aldrig har gjort innan. Och under den korta tiden jag har varit aktiv med projektet har jag velat sluta 18465 gånger. Och ibland vill jag fortfarande sluta. Att ge upp är så mycket lättare än att hantera rädslan varje dag. Rädslan att misslyckas. Men det finns en eld i mig som inte låter mig sluta, den brinner starkare än rädslan. Är den elden en ledtråd att du är på rätt spår?

Jag skriver inte detta för att jag har alla svar, jag skriver för att jag fortfarande har frågor. Ju mer jag lär mig desto mer inser jag att jag inte vet något alls. Att det inte finns några svar, du skapar dina egna. Och det är skrämmande och friande samtidigt. 

När rädsla knackar på din dörr, öppna den. Fråga varför den är där istället för att vända ryggen till. Lista ut hur, varför och om. Omfamna det som skrämmer dig tills det inte skrämmer dig längre. En rädsla i taget. 


Photographer: Meng Johnson

Paris

Paris was beautiful and rough around the edges, similar to New York. We lived in the 9th arr that was super cool and relaxed and we walked everywhere around the city everyday to see the touristy stuff, the local spots and the shows. The Louvre was absolutely stunning. I finally got to see both Crazy Horse and Moulin Rouge! It was amazing how much Moulin Rouge reminded me of the show Jubilee! I was in in Vegas, that unfortunately closed this year. Anyways, Paris was yummy, sweet, beautiful and romantic. But the not so pictures perfect areas is what we fell for.

Paris var vackert men också lite slitet i vissa delar, liknande New York. Vi bodde på 9th arr vilket var ett väldigt coolt och avslappnat område och vi gick flera mil varje dag för att kolla in alla områdena. Louvren var så vackert. Jag fick äntligen se både Moulin Rouge och Crazy Horse! Det var häftigt att se hur mycket Moulin Rouge påminde mig om Jubilee! som jag dansade i i Vegas, som tyvärr stängde detta året. I alla fall, Paris var gott, fint, vackert och romantiskt. Men det var de inte så perfekta områdena vi föll för mest.

img_2935img_2941img_2945img_2952dsc01053dsc01080img_2989img_2993dsc01127dsc01134dsc01151dsc01152img_3059dsc0116414256327_10100733101051821_1360877120_n14218504_10100733101061801_99504144_n14269667_10100733101076771_1659628420_n

img_2939img_2942img_2952img_2954img_2955img_2964img_2965dsc01064img_2982dsc01082img_2987dsc01089dsc01091dsc01096img_2998dsc01121img_2978dsc01145img_3039img_3043

Barcelona

Barcelona was really cool. I liked the beach, the constant life in town but mostly the small alleys that led into plazas. Barcelona was a really fun place to get lost and wander around in, that’s mostly what we did if we weren’t running on Barceloneta or were looking for the least sweet Sangria de Cava. I want to go back and discover more!

Barcelona var coolt. Jag tycket verkligen om stranden, livligheten i staden men mest alla smågator som ledde in till torg. Barcelona var en väldigt rolig stad att gå vilse i, det var det vi gjorde mest om vi inte var upptagna med att springa längs Barceloneta eller leta efter den minst söta Sangria de Cava. Jag vill åka tillbaka dit och upptäcka!

Btw, If I’m in the pic then Jordan took the picture. I’m bad at giving him photo credit hehe, love you babe! And if you see dope ass pictures of the scenery, that’s probably him too.

dsc00962dsc00964dsc00969dsc00973dsc00975dsc00976dsc00978dsc00984dsc00986dsc00987dsc00990dsc00996dsc01005dsc01006dsc01008dsc01010dsc01015dsc01017dsc01022dsc01027dsc01028dsc01029dsc01030dsc01033dsc01035dsc01036dsc01038dsc01041dsc01042dsc01046dsc01047img_2841img_2919img_2853img_2846

img_286614269689_10100733101016891_1645315394_n14269819_10100733101026871_1130846_n

Malmö/Copenhagen

I just got back from being home in Malmö for over a week then Jordan joined me and we traveled in Europe. This has been one of the best trips ever! The mix between seeing my family and friends and traveling to places I’ve never been before with my love has been the most fun, exciting trip in a long time. On that note the next few blogposts will be about that, starting right now with Malmö and Copenhagen. The thing about home is that you forget to take pictures of the beauty around you because you take it for granted, although less now then before. I only snapped pics with a few of my friends and family members, that’s what happens when you’re in the moment. But as always, it was amazing to be home.

Jag kom precis tillbaka efter att ha varit hemma i Malmö över en vecka och sen rest runt med Jordan i Europa. Detta har varit en av de bästa resorna någonsin! Blandingen mellan att träffa familj och vänner och sen resa till nya platser med Jordan har gjort denna resan till den bästa på länge! Så det följande inläggen kommer handla om resor, först och främst om Malmö och Köpenhamn i detta inlägget. Grejen med att vara hemma är att du tar allt det vackra förgivet, även om jag uppskattar det mer nu än när jag bodde hemma. Jag tog bara bilder med några av mina vänner och familjemedlemmar, det är det som händer när du lever i nuet. Men om alltid var det underbart att vara hemma.

Below is a hot mess between pictures taken on my phone, my camera and even with snapchat. Enjoy!

DSC00794

Fika in Copenhagen with Papi

DSC00795DSC00797

Copenhagen

IMG_2399DSC00801

Ströget in Copenhagen

DSC00803DSC00804DSC00805DSC00811DSC00814DSC00815DSC00816

We have been going to this greek buffet for years, I don’t think I’ve ever had any other food in Copenhagen haha.

DSC00817

But it’s good every time

DSC00818DSC00819IMG_2400

Stelcita chillin’

IMG_2407

Lilla torg, Malmö.

IMG_2410

One of the homies

IMG_2413IMG_2421

Promoe

IMG_2423IMG_2426

One of Papis dinners

IMG_2431

Tata Carlos

IMG_2445

Papi and me, always up to no good

IMG_2451IMG_2466IMG_2471

My other half, Emmy

IMG_2479

Mammuts street

IMG_2484

One of the besties

IMG_2492

Bastard, delicious food

IMG_2503

Another bestie, who surprised me in Malmö!

IMG_2508IMG_2516IMG_2520

Sista

IMG_2521

After hours falafel stop. I said “It’s okay, we can sit right there”

IMG_2524

Chile meets Sweden

IMG_2526

Chile meets New York! In Sweden..

IMG_2527

Vegan fast food is the best ever in Malmö

IMG_2528

Tried to contain my excitement

IMG_2536

Failed

 

IMG_2543IMG_2554

Lil sis and her friend

IMG_2555IMG_2557

When my sister cooked for me!

IMG_2562

Chilling by the water

IMG_2565

This dog refuses to lay down if she doesn’t have a blanket so I had to give her my jacket

IMG_2566

Zumit! I dont care I will always spell you name with a Z

IMG_2569

Soaking up the sun

IMG_2570

Welcome dinner for Jordan, made by my sister

IMG_2571IMG_2576

Mami

IMG_2579

Copenhagen with my babe

IMG_2583

Nyhavn, Copenhagen

IMG_2584IMG_2586IMG_2590

Sunset from dads balcony

IMG_2594

Dinner at dad and Marianas

IMG_2596

Empanadas de queso!

IMG_2600

Last family dinner before Amsterdam and first time seeing my brother on this trip

IMG_2602IMG_2603IMG_2604IMG_2606

The siblings

IMG_2611IMG_2613

Micke and Ia

 

Happy birthday G!

A little late but, on Saturday we went to dinner at Vandal for Giselles birthday. The food was amazing! I mean, anything Chris Santos comes up with will be. Afterwards we ended up at some kind of event that none of has a clue what it was about haha but it was fun! And me and Jordan ended up at two other spots before going home. It was so fun to be normal person and not work on a Saturday, rarely happens. Happy birthday Giselle!

Lite sent men, i lördags åt vi middag på Vandal för att fira Giselles födelsedag. Maten var så god! Alltså, allt som Chris Santos lagar är nog fantastiskt gott. Efteråt hamnade vi på något sorts event som ingen av oss hade en aning om vad det handlade om haha men det var trevligt! Och det slutade me att jag och Jordan stack till två andra ställen innan vi gick hem. Det var så kul att vara en normal människa igen och inte jobba på en lördag, händer inte ofta. Grattis på födelsedagen Giselle! 

Oh and all pics below are taken by Marcus on his camera. I can even try to mix in my blurry iPhone pictures with his haha. Thanks Marcus! 

I made a decision last night that I would die for it, just to show the city what it takes to be alive for it.

When my job includes listening to Just Blaze djing I’m happy. Besides that I have a crazy week ahead of me with 18 hour work days and super clean eating since I have two photo shoots next week. Can’t wait until I get to sleep more than three hours! 

När mitt jobb inkluderar att se Just blaze dja är jag glad. Utöver det har jag en sjuk vecka framför mig med 18 timmars jobb dagar samtidigt som jag försöker äta så nyttigt som möjligt för jag har två plåtningar nästa vecka. Längtar tills jag kan sova mer än tre timmar per natt! 

Uptown short film festival

Visited my old hood (Harlem) to support my girl Maria in Uptown short film festival! She was one of the filmmakers that got accepted to this new film festival geared towards short films and documentary shorts where half the cast has to be a minority. Me and Jordan saw a block of about eight short films and it was very inspiring to see up and coming actors, directors and film crews. Great job Maria! 

Oh, and afterwords we has wine and pizza. Major cheat day 🙂

Hälsade på mitt gamla område (Harlem) för att supporta min tjejkompis Maria på Uptown Short film festival! Henens projekt blev utvalt till denna festivalen som inriktar sig på kortfilmer och korta dokumentärer där åtminstone hälften av skådespelarna måste vara en minoritet. Jag och Jordan såg runt åtta kort filmer och det var inspirerande att se “up and coming” skådespelare, regissörer och film crews. Bra jobbat Maria! 

Oh och efter åt vi pizza och drack vin. Cheat Day ja 🙂